|
Post by Skilling on Sept 13, 2013 22:40:22 GMT 1
En grej jag funderat över. Jag får lite utslag (sådana där variga och extremt kli-iga) av syntkranarvärlden i allmänhet ( I mean come on...), men är väl själv en del av den, så där står jag i en evig paradox. Det verkar som att för att få hög status så ska man ha så många gamla analoga syntar som möjligt. Eller så ska man tala föraktfullt om de gamla och bara vilja ha nya grejer för att man tycker att det gör att man känner sig modern och tuff. Många tycker att det måste finnas en ratt per funktion, annars är det inget bra. Man dissar analogt, man dissar digitalt, man dissar VA. Som om det vore fotbollslag. Så där står en massa folk med ett antal syntar som i princip gör samma sak. Varför då? Om man ser samlandet som grejen förstår jag det fullt ut, men från musikerperspektivet? Varför är det inte fler som försöker hitta grejer som faktiskt gör helt olika saker? Istället för att ha grejer som gör samma saker så att jag antar att man får dra lott om vilken synt man ska använda vid olika tillfällen? Så ska i alla fall jag försöka göra i fortsättningen. Syntar som gör samma saker är härmed bannlysta hos mig. Det ska finnas de med en ratt per funktion, de med en jävla massa undermenyer och extrema möjligheter, det ska finnas analogt, det ska finnas digitalt. Och jag ska oftast ha ganska klart för mig direkt vilken jag ska använda när jag söker ett ljud.
|
|
|
Post by JävelPersson on Sept 13, 2013 23:46:20 GMT 1
Är det verkligen så många, egentligen, som är så fokuserade på själva syntarna? De finns ju såklart, men det gör det väl nästan inom alla instrumentgrenar.
Jag har själv aldrig riktigt bekymrat mig över tekniken på det viset, det är iofs intressant i ett annat sammanhang. Men jag har ofta en bild av hur ett ljud ska låta och det är mer viktigt att jag kan hantera prylarna så pass bra så att jag kan komma dit. Det är det jag tycker är lite spännande med syntar jämfört med många akustiska instrument som oftast har både en begränsning i klangfärg men även i frekvensomfång.
Fast jag har ett väldigt likt resonemang som dig när det gäller uppsättning nuförtiden eftersom jag försöker hitta syntar som kompletterar varandra snarare än ersätter. FSR1:an kommer jag nog aldrig att kunna göra mig av med t ex, inte helt intuitiv, men kan göra ljud som är helt unika.
Sen tror jag inte att man ska underskatta det affektionsvärdet ett instrument kan ge. En Mini Moog har ju en aura som en Voyager kanske inte har i samma utsträckning. Även om de i en produktion kan vara likvärdiga. De kanske de inte kan men typ så. Ett instrument är ju mycket mer än hur det låter, för mig i alla fall. Nog därför jag aldrig kommer överens med mjukvara, även om de låter skitbra så kan jag liksom inte förlika mig med det, rätt jobbigt egentligen.
|
|
|
Post by Skilling on Sept 14, 2013 0:46:53 GMT 1
Utan att dra in andra instrument så vill jag nog påstå att det är extremt prylfixerat i syntkranargänget. Nu är det egentligen bara en aspekt av det jag tänker kring i den här tråden och det är just trångsyntheten i sin prylfixering. Allt ska vara analogt och digitalt är knappt ens på riktigt ELLER analogt är kasst för jag gillar digitalt. Eller alla som gillar gamla syntar inbillar sig bara och tror på tomten också. Eller jag måste ha en ratt per funktion för jag är så jäkla äkta på något vis och så vidare och så vidare. Kombinationen av att helt låsa sig vid ett begränsat urval av instrument och samtidigt förklena de som inte väljer exakt samma. Enormt irriterande och skitlarvigt. Och så blir det då lite konstigt tycker jag när man samtidigt då måste köpa på sig en jäkla massa instrument som gör i princip samma grej. Och tråkigt. Nu vill jag inflika att jag visst förstår att man vill samla på instrument också och jag har egentligen inget mot det. Jag hade säkert gjort det själv om jag hade haft ekonomiska förutsättningar. Det är en annan sak dock och inte det jag filosoferar om här.
|
|
|
Post by Skilling on Sept 14, 2013 1:05:12 GMT 1
Var förresten hemma en snabbis hos lovedroid för någon vecka sedan och han är min idol när det gäller det här. En mycket mångsidig och relativt slimmad instrumentpark och dessutom så byter han ju nästan aldrig instrument.
Jag önskar jag var likadan istället för att ha slirat runt med (ska räkna) ...jag får det till 14 stycken hårdvarusyntar de senaste två åren. Idiotiskt.
|
|
|
Post by JävelPersson on Sept 14, 2013 1:14:46 GMT 1
Jojo, jag vet ju vad du menar, men det handlar ju om att man tycker olika, och en del tycker mer olika än andra Och att inte respektera andras val är ju egentligen bara vanlig arrogans.
|
|
|
Post by JävelPersson on Sept 14, 2013 1:21:00 GMT 1
Var förresten hemma en snabbis hos lovedroid för någon vecka sedan och han är min idol när det gäller det här. En mycket mångsidig och relativt slimmad instrumentpark och dessutom så byter han ju nästan aldrig instrument. Jag önskar jag var likadan istället för att ha slirat runt med (ska räkna) ...jag får det till 14 stycken hårdvarusyntar de senaste två åren. Idiotiskt. Jag körde men enbart en M1:a och atari i tio år när jag spelade förr (plus gitarr och lite effekter iofs). Den fyllde liksom de behov vi hade, och vad framförallt enkel att konka runt med på spelningar. Det var väldigt ofta vi fick kommentarer om hur den att låta som den gjorde
|
|
|
Post by Skilling on Sept 14, 2013 1:22:50 GMT 1
Men tycker olika och tycker olika... det är mer som att "jag gillar cappricciosa och så är det med den saken! Jag tänker inte prova carlzone eller quattro! För att variera min kost måste jag därför köpa alla olika cappricciosor från alla olika pizzerior i den här staden!"
|
|
|
Post by peterh on Sept 14, 2013 8:34:08 GMT 1
Nu vet jag inte riktigt vad du baserar spaningen på, men 99 har ju på senare år dragit till sig många pryltalibaner. För min del är det ett relativt nytt fenomen och jag tror inte de är så representativa för musiker i allmänhet. Och det är ju faktiskt först nu marknaden ser ut så att man vara så smal, utbudet blir enormt när man slår ihop nytt och beg.
|
|
|
Post by karmabear on Sept 14, 2013 9:43:40 GMT 1
Jag tror även jag att dessa personer inte ser sig som musiker i första hand, utan mer som teknikintresserade och kanske ljudintresserade (iaf synthljud..suck) En hobby helt enkelt, som meckande med bilar, uppstoppning av kameler etc. Då blir det djupt, inte brett. De som ser sig som musiker i första hand, gör ju musik med alla instrument de kan fuska det minsta på
|
|
|
Post by JävelPersson on Sept 14, 2013 10:09:09 GMT 1
Jag tror som Peter, och just på 99 kom väl nästan hela SAS-listan in för några år sedan och där har du nog många av de som jag tror att du syftar på.
Samtidigt tror jag att det är som karambear är inne på, att många som kör sitt analograce i första hand är instrumentbyggare om man så vill och inte musiker. Men kanske även ser det som en utmaning att göra musik med en begränsning, t ex bara använda gammalt monofont gerät.
Jag tycker verkligen att man kan och ska dra paralleller till andra instrument. De finns ju många gitarrister som enbart spelar akustiskt och nästan ser ner på elguror. Jag har själv retat upp (lite medvetet och vid upprepade tillfällen faktiskt) en susafonist genom att be honom spela lite i bastuban när jag mixade Jazzfestivaler. I jazzen, både utövare och publik, finns det ett snobberi som syntvärlden inte är i närheten av. Åtminstone har jag upplevt det så.
Men jag ser faktiskt inte det som så besvärligt att en del väljer att begränsa sig, det kan till och med vara väldigt intressant kan jag tycka.
|
|
|
Post by kroffe on Sept 14, 2013 11:40:08 GMT 1
Bra instrument är bra instrument är bra instrument. Om det sen är analogt eller digitalt eller whatever spelar egentligen ingen roll, men det är lite som redan är sagt att när människor som primärt kanske mer är samlare än musiker väljer uppstår denna polarisering. Jag känner mig själv skyldig trots att jag själv anser mig mer musiker än samlare/teknikintresserad.
|
|
|
Post by Skilling on Sept 14, 2013 11:42:44 GMT 1
Nej, jag menar inte att specifikt peka ut analogfantaster, det är minst lika vanligt med att man kommer från motsatt håll. Jag fick ju själv rena hatattacken riktat mot mig på ett annat forum, för att jag lade upp några basic syntljud gjorda på gamla analogsyntar för att se hur bra andra kunde efterlikna dem på en relativt nytillverkad digital synt (detta efter att det påståtts att man gör det plättlätt och egentligen att de som vill ha originalsyntarna är inbilska). Så fick man inte göra för tydligen är man en dålig människa om man antyder att syntar har olika karaktärer.
Och ja, jag kan se varför vissa musiker håller sig till bara digitalt eller bara vintage analog, men det är inte det som är poängen heller egentligen. Snarare finns det gott om exempel på folk som egentligen borde köpa en digital synt eller VA, men som bara ska ha analog för att man har bestämt att man bara gillar analoga syntar med en ratt per funktion. Oavsett om det egentligen är det man borde ha. Och för den delen vice versa.
Ett annat fenomen som gränsar till detta är också när det kommer t ex en ny analog monosynt och man bara måste köpa den för att det verkar som att man får panikångest om det kommer en synt som man själv inte har. Då är liksom 5000:- "ingenting"... fast man har fem andra syntar som gör exakt samma grej. Vad är meningen med det?
|
|
|
Post by Skilling on Sept 14, 2013 11:51:43 GMT 1
Bra instrument är bra instrument är bra instrument. Om det sen är analogt eller digitalt eller whatever spelar egentligen ingen roll, men det är lite som redan är sagt att när människor som primärt kanske mer är samlare än musiker väljer uppstår denna polarisering. Jag känner mig själv skyldig trots att jag själv anser mig mer musiker än samlare/teknikintresserad. Fast en del av dig är ju samlare, eller hur? Det har jag absolut inga problem med. Jag skulle också vilja ha typ nästan alla Moogar som finns... fast att jag inte har någon nu för tiden. Att samla tycker jag är allra bästa anledningen till att köpa en massa gamla klassiker. Det är när man påstår det är för att man är mer musikaliskt upplyst (tillspetsat) det blir störigt, tycker jag. Sedan finns det fler dimensioner såklart. För Lisa & Kroffe är det ju t ex helt estetiskt rätt med gamla moogar. The Church skulle vara lite mindre The Church om inte Wilson-Piper ständigt stått och gnidit på sina Rickenbacker-gitarrer t ex.
|
|
|
Post by karmabear on Sept 14, 2013 11:56:38 GMT 1
Precis, vad är Frusciante utan sin Jaguar liksom '
|
|
|
Post by Skilling on Sept 14, 2013 12:01:04 GMT 1
Off Topic så det smäller om det nu, men... på tal om The Church.... helt fantastiska. Håller fortfarande på utan uppehåll och släpper regelbundet alldeles fantastiska skivor. Från att de var unga coola killar till grånande skäggiga män/gubbar. Fantastiskt band.
|
|
|
Post by kroffe on Sept 14, 2013 13:58:02 GMT 1
Fast en del av dig är ju samlare, eller hur? Det har jag absolut inga problem med. Jag skulle också vilja ha typ nästan alla Moogar som finns... fast att jag inte har någon nu för tiden. Sedan finns det fler dimensioner såklart. För Lisa & Kroffe är det ju t ex helt estetiskt rätt med gamla moogar. Jo, det är väl klart att jag inte kan förneka det. Men samtidigt ser jag inte poängen att köpa en micromoog och en multimoog och en source och... ni fattar. Om jag nånsin får onaturligt mycket pengar och plats hemma kanske. Just nu räcker 4 moogar - har inte plats att ha alla framme samtidigt ens utan det blir mer en live-rigg som plockas fram till gig och en annan rigg för att lajja hemma. ps. ny Lisa & Kroffe EP är mycket nära nu ds.
|
|
|
Post by lovedroid on Sept 14, 2013 14:00:55 GMT 1
Var förresten hemma en snabbis hos lovedroid för någon vecka sedan och han är min idol när det gäller det här. En mycket mångsidig och relativt slimmad instrumentpark och dessutom så byter han ju nästan aldrig instrument. Jag önskar jag var likadan istället för att ha slirat runt med (ska räkna) ...jag får det till 14 stycken hårdvarusyntar de senaste två åren. Idiotiskt. Kul att du gillar våra prylar! Vi får ta en ordentligare genomgång nån gång! Måste bara flika in att det är intressant att 5 klav och 2 desktop/rack (plus 2 undanstoppade) beskrivs som relativt slimmat. Säger en del om samlarna kanske... Men jag är nöjd, har fått ihop saker som jag tycker kompletterar varandra väl. Men det är klart, hade vi mer pengar så skulle det nog ha blivit lite fler affärer.
|
|
|
Post by Skilling on Sept 14, 2013 14:14:03 GMT 1
Haha.. jo, för tillfället är det mer än vad jag själv har så "slimmat" ska kanske tas med en nypa salt. Jag menar mer att det inte är så mycket kaka på kaka. Grejerna är olika. Framför allt gillar jag nog kombinationen av Evolver, Polysix, SQ-80 och Telemark. Den räcker långt och lämnar rätt få luckor.
|
|
Viktor
Hipster
Royal Nashō
Inlägg: 46
|
Post by Viktor on Sept 15, 2013 2:26:06 GMT 1
Jag gillar det som låter bra - samtidigt är det ruggigt intressant vad som finns därinne i maskinerna. Jag tycker det är jätteviktigt! Jag tycker om allt som har med syntar att göra, byggkvalitet, klaviatur, funktioner, möjligheter och omöjligheter s.a.s.
Jag tror att det som får folk att samla på samma sak och ha en massa likadana grejer är för att de är intresserade av just den typen av synt.
Om man tar en metafor - bilar - om man skulle hävda att man är en bilförare (musiker) så är det ju logiskt att om man ska ha en bilpark vill man ha så många olika bilar som möjligt - en för terräng, en att köra snabbt med, en som är bekväm, osv.
Men!
Alla har preferenser. Vissa gillar verkligen amerikanska bilar och har en massa gamla oldsmobiles och buicks och grejer. Och de kör dem ofta och älskar det! Det är deras grej liksom. Precis som med analogmaskiner. För dem kvittar det att de är lika varandra, för det är just det som gör att de vill ha just dessa syntar/bilar. Tycker det är en solklar grej. Alla är olika! Och det finns inga rätt och fel.
|
|
|
Post by Skilling on Sept 15, 2013 8:47:34 GMT 1
Det du beskriver är samlande, Viktor. Det är inte det jag pratar om. Jag förstår att man vill samla. Självklart. Jag tycker förresten inte att det är självklart att man vill ha så många grejer som möjligt. Jag vet många musiker som verkligen inte har den ambitionen. Om jag kollar på musikervänner utanför den elektroniska sfären så är det betydligt vanligare med att man satsar en jäkla massa stålars på ett (1) trumset, eller några få gitarrer, eller en bas, eller ett Rhodes osv etc. Enligt min erfarenhet skiljer sig syntkranarsvängen mot övrigt (även om det givetvis finns samlare på allt). Till viss del naturligt, eftersom det finns fler som agerar enmansband, men också för att jag tror att det finns fler som kommer in på det hela för att man är tekniknörd, inte i första hand för musiken. Svaret på min fråga om varför folk ska vara så enkelspåriga är antagligen bara "därför".
|
|
Viktor
Hipster
Royal Nashō
Inlägg: 46
|
Post by Viktor on Sept 16, 2013 7:54:24 GMT 1
Menade inte att beskriva samlande - det jag ville uttrycka var att vissa vill skapa med vissa saker och på visst sätt typ.
Ur ett musikerperspektiv, varför är det suveränt att ha saker som alla gör olika grejer menar jag?
|
|
|
Post by Skilling on Sept 16, 2013 9:59:28 GMT 1
Jag skulle vilja påstå att det rimligtvis krävs en mycket mer genomtänkt strategi för att ha musikaliska skäl till att skaffa en uppsjö av liknande instrument.
Jag menar, man KAN göra musik med fem trumset. För de flesta är det en musikalisk vinst att köra ett trumset, en gitarr, en bas, en synt och en på sång dock.
Om man har två analoga monosyntar och ett par polyfoniska ditos finns det ju mycket mer att vinna på att köpa en wavetablesynt t ex och inte ytterligare en analog mono. Om man absolut inte vill ha något annat än analoga syntar kanske det finns få musikaliska skäl att köpa 10 st, tänker jag.
Man gör ju såklart som man vill.
|
|
jgb
Hippie
HIPSTER goddammit!
Inlägg: 97
|
Post by jgb on Sept 16, 2013 10:14:41 GMT 1
50 nyanser av monosynt? Det jag absolut inte förstår är viljan och behovet att klaga på hur andra väljer sina instrument. Vad jag kan se så ser man sitt eget val som det rätta, sedan bedömer man andras val därefter och de inte uppfyller ens egna kriterier gör fel. Synnerligen tröttsamt.
|
|
|
Post by Skilling on Sept 16, 2013 10:33:37 GMT 1
50 nyanser av monosynt? Det jag absolut inte förstår är viljan och behovet att klaga på hur andra väljer sina instrument. Vad jag kan se så ser man sitt eget val som det rätta, sedan bedömer man andras val därefter och de inte uppfyller ens egna kriterier gör fel. Synnerligen tröttsamt. Nu vet jag inte om du menar att jag har en vilja och behov att klaga eller om du håller med mig om att det är jobbigt. Om det är första alternativet så missuppfattar du mig. Jag har inget behov av att klaga på andra, men jag är uppriktigt nyfiken på varför folk väljer som de väljer. Klagar jag så klagar jag möjligen på att det i samband med detta också rackas ner på annat än det som passar in i sin egen lilla sekteristiska värld. Något jag tycker det är befogat att reagera på. Men om du nu tror att jag har en vilja och behov av att klaga så har du helt fel. Däremot vore det så underbart härligt om diskussionerna kring syntar vore mer öppna och frikostiga. Jag ser gärna att de vore mer från musikerperspektiv än från teknikperspektiv, vilket möjligtvis är en utopi. Jag känner att den här tråden helt hamnar vid sidan av vad jag försökte få fram och att prata om syntar verkar vara mer känsligt än politik. Det skulle kunna vara en intressant diskussion kring instrumentval. Jag hade själv en period då jag var helt inne på att ha 100% analogt, så det här är något jag funderat på en hel del.
|
|
|
Post by Skilling on Sept 16, 2013 10:45:19 GMT 1
Bara så att det inte flippar ut på traditionellt manér. Citerar mig själv från tråden för att poängtera att jag har stor förståelse för samlandet och också att jag även pekar på mig själv. Jag pratar om något som jag tycker är intressant ur musikerperspektiv, inte för att klaga på hur andra väljer. Kan man ha en diskussion på den nivån? Eller är det inte kosher nog? Nu vill jag inflika att jag visst förstår att man vill samla på instrument också och jag har egentligen inget mot det. Jag hade säkert gjort det själv om jag hade haft ekonomiska förutsättningar. Det är en annan sak dock och inte det jag filosoferar om här.
|
|
|
Post by Skilling on Sept 16, 2013 11:00:18 GMT 1
Får jag ge ett litet exempel? Nu vet jag inte om det stämmer till 100%, men jag har googlat mig till att detta är instrumenten Kraftwerk använde när de gjorde Autobahn. Ganska så få. Jag kan tycka att det är tänkvärt. Det måste inte andra tycka, men jag tycker att det kan finnas skäl att meditera lite kring det. Om Du inte tycker att det är tänkvärt är det ok. Jag ska inte klaga på Dig för det. Lovar. på hedersord. - Moog Minimoog - ARP (white-faced) Odyssey - customized Farfisa Rhythm Unit 10 - Vox Percussion King - Farfisa Professional Piano - EMS Synthi-A
|
|
jgb
Hippie
HIPSTER goddammit!
Inlägg: 97
|
Post by jgb on Sept 16, 2013 11:36:37 GMT 1
Skilling: Nu tar du åt dig igen. Jag pekar på de som envetet säger att t.ex. mjukvara är enda lösningen, eller hårdvara, eller en specifik mjukvara, eller en specifik hårdvara... envetet, år ut och år in.
|
|
|
Post by Skilling on Sept 16, 2013 11:56:53 GMT 1
Skilling: Nu tar du åt dig igen. Jag pekar på de som envetet säger att t.ex. mjukvara är enda lösningen, eller hårdvara, eller en specifik mjukvara, eller en specifik hårdvara... envetet, år ut och år in. Mnjae, som du ser visste jg inte vad du syftade på, så jag jag förtydligade mig i förebyggande syfte. Vis av erfarenhet känner jag att det är bäst att försöka vara övertydlig. Men jag håller alltså med dig helt. Det är en bit av det jag vill åt. Det hänger ihop med hur man väljer instrument och jag tror att det ibland kan vara hämmande.... eller jag vet. Jag har jobbat lite med mig själv när det gäller det och jobbar fortfarande med det. Kanske därför jag är så jäkla nöjd med att jag kommit att gilla både några iPad-syntar och Kurzweilen. Hade du frågat om det för två år sedan hade jag antagligen mest fnyst, Det går att lära gamla hundar att sitta.
|
|
|
Post by lovedroid on Sept 16, 2013 12:16:47 GMT 1
Men två analoga monosynthar behöver ju inte alls låta likadant. Telemark/SEM och en Moog (Little Phatty i mitt fall) kompletterar t ex varandra riktigt bra. Och den enda synth jag är riktigt sugen på just nu är ytterligare en analog monosynth, nämligen Korg (mini) MS20, som jag tror skulle medföra ännu bredare ljudpalett.
|
|
|
Post by Skilling on Sept 16, 2013 12:25:49 GMT 1
Men två analoga monosynthar behöver ju inte alls låta likadant. Telemark/SEM och en Moog (Little Phatty i mitt fall) kompletterar t ex varandra riktigt bra. Och den enda synth jag är riktigt sugen på just nu är ytterligare en analog monosynth, nämligen Korg (mini) MS20, som jag tror skulle medföra ännu bredare ljudpalett. Helt klart. Jag är med dig i det resonemanget. Fast om du inte hade haft Polysixen eller SQ-80:n, hade jag tyckt att någon av dem hade varit ett bättre köp. Utifrån mitt perspektiv då, du kan ju ha skäl till att tycka annorlunda utifrån musiken du gör.
|
|